Det sägs att det ska bli en vår i år också. En vår med svällande körsbärsblom och koltrastens melankoliska sång i skymningen. 

När jag var barn blev det vår varje år. Tror jag. Jag har fått så dåligt minne på sistone så jag minns inte riktigt.

En sak minns jag med bestämdhet och det är att jag just pratade med Lolita/ Lulu och då förstod jag att hon har extremt mycket att göra just nu… - Jag varken orkar eller hinner blogga, sa hon och såg lite ljusblå ut…

De älskar dig ändå, sa jag med bestämdhet och hon tittade lite sorgset på mig med sina stora gröna ögon som för att försäkra sig om att jag hade rätt. -Jag har alltid rätt Lolita! i alla fall på torsdagar… och idag är det ju torsdag, så du kan bara släppa taget om allt och göra en sak i taget… Skicka dina bloggläsare till mig så ska jag pussa dem på pannan, sa jag och då log hon lite och jag tyckte mig kunna ana det gröna havsglittret återvända i hennes ögon.

Och nu ligger jag här och ser ut genom mitt fönster i min snötyngda förort i skymningen och våren känns långt långt borta. Det känns tryggt. Jag trivs i mitt ide .

När jag var liten var jag inte stor, det minns jag. . Jag hade blå kappa och tyckte om mariekex med smör på och funderade aldrig på vem jag var, jag bara var, blåste såpbubblor, grät och skrattade. Jag hade blå kappa och trodde på allt som mamma sa. Det gör jag inte längre.

Såsmåningom började jag identifiera mig med en massa olika saker, som tex mina åsikter, min sorgliga historia, mitt sociala sammanhang och min ålder... Alla dessa beskrivningar av mig som ärligt talat inte säger någonting om vem jag egentligen är. Så det kan bli. Längtan efter att bara få vara - den delar jag med många. Med Lolita tex.-just nu, nu när hon är överhopad av arbete…

Om vi vore små igen, jag i blå kappa och hon i sina blanka röda skor då skulle vi kunna äta mariekex tillsammans, tro på allt våra mammor sa och bara, bara vara…Och nu ...medan jag önskar att våren dröjer far tankarna om varandet vidare… Och jag ställer mig frågan:

När alla ord som kan beskriva mig suddats ut, vem är Jag då?

När alla ord som kan beskriva Lolita suddats ut, vem är Lolita då?

När alla ord som kan beskriva dig suddats ut, vem är Du då?

Love is Always The Answer.

Maybe even to this question...

Z