Det finns något alldeles  magiskt med att bada med en nära syster,vare sig det är i ett badkar på Östermalm en isande vinternatt som nu eller i en trollsk tjärn i Bergslagsskogarna  en sensommarnatt i månskenet....Samtalen blir så där innerligt nakna och speciella och sällan skrattar jag så högt som just vid dessa magiska stunder. Nu är det ju så att Lolita inte är särskilt pryd ... lite annorlunda är det med mig... Jag skulle kanske inte kalla mig själv för pryd men lite lite blyg kanske...  Men jag har märkt ... att så här en tjugo, trettio skumbad senare... bryr jag mig inte lika mycket om att skummet såsmåningom försvinner . Där har vi mycket att lära av varandra och stödja varandra i vi systrar...att verkligen utan skam öva oss i att låta våra kroppar slappna av... att se med kärlek på både vårt inre och vårt yttre och sluta jämföra oss med varandra.