Är det sant Ann-Louise? Är det verkligen sant?! Du kan bara inte mena att du ska ta med dig barnen till Indien till något konstigt meditationshak. Jag förstår att du behöver hitta dig själv men vad är det för fel på St Tropez?  Och Indien älskling?... Det kan ju vara farligt, där händer det ju så konstiga saker ibland.

Hb var i chock. Han hade en gång som barn , mot sina föräldrars vilja smugit sig iväg till sin vänstervridna lekkamrat  Jörgen och r hade han hört en äkta kommunistbarnvisa som sa just det, att:  "I India land bak Himalayas rand där händer det konstiga saker ibland..." Och denna sanning hade han sedan dess burit i sitt hjärta. Och han älskade sin Ann-Louise och hennes två underbara barn  mycket att han för allt i världen inte ville att de skulle träffa på den här trollkarlen från visan "som trollade så
att åtta blev nitton och nitton blev två..."
Men Lolita hade bestämt sig. Hon förstod att husbögen bara var rädd för det okända och försökte med alla medel lugna honom, packade därefter sin väska och flög  iväg.
...Lolita, äntligen hemma från Indien...
lägg märke till Lolitas suspekta flum-smycke...
Hon hade en makalös tid i Indien, träffade många vackra själar - men faktiskt ( till hb:s stora lättnad) ingen trollkarl. Hon gick omkring där på ett ashram i den indiska hettan barfota, med fotsid klänning i en buddistiskt djupröd färg, mediterade,  skrattade, grät och njöt av all den skönhet och öppenhet hon mötte där. Stillhet, återhämtning och djup.
Allt för att falla djupare in i sig själv till en plats där hon kunde finna svar på de livsgåtor hon brottades med. 
Och mellan varven, om det blev för mycket av det goda var hon väl förberedd. Hon hade givetvis inte åkt till Indien utan sitt lilla räddnings-kit! Det "Lolitiska räddnings-kitet" som alltid innehåller ett eller två stycken läppstift med den berömda zinkpastanyansen och en väl fungerande mobiltelefon. Bland annat.



Lolita kom så småningom hem från Indien och hade hon inte blivit "upplyst" så hade hon i alla fall fått ett nytt namn. Man får det ibland i Indien.
Enligt rapport från Hb hade hon i oktober gått in i en mörk indisk grotta med ett halvt dussin nakna kvinnor och dansat i extas inför ... just precis...-en trollkarl... och fram mot vårkanten hade hon kommit dansande ut ur grottan inlindad i ett heligt självlysande palmblad ...med inskriptionen: Niraav Muchama
Aha! ett sannyasnamn, säger jag och ler när han berättar. Det betyder "Divine restingplace" Ett namn att meditera över; Gudomlig viloplats. ...
Hb får plötsligt något nervöst i blicken och börjar andas häftigt och oregelbundet... Hoppsan, så trött jag plötsligt blev...säger han, tar sig för pannan och sluter ögonen. 
Nu i efterhand kallar Lolita den här perioden i sitt liv för sin "New Age-period"  och det var just under den här spännande perioden som jag lärde känna denna varma, vackra, starka och sårbara kvinna.
Vi vill så gärna etikettera människor. Det verkar ingå i vårt system. Men med Lolita .... Ja, det är omöjligt. För sanningen är, att genom att ens försöka, så minimerar vi, inte bara personen i fråga utan även oss själva
För vad vet vi. Egentligen. Vem är jag att tala om för dig vem du är. Så varför inte stjäla husbögens fråga; -Är det sant ? Är det verkligen sant? Kan jag verkligen veta att det är sant?...
Love is always the answer 
Hb i Indisk turban. Ja han övervann till sist sin rädsla....
 och han är inte längre lika rädd för trollkarlar!
 
ps. Jag vet inte om det var till den här musiken
de dansade i grottan men jag skulle nästan tro det...ds