Buddah... en favorit.

stenar. vackra...

Famousgrous (favvowhiskey) i gräs.....................................................och bland stenar

kämpande ben och fot.. på väg mot havet ...........................................En ros och tre stenar som offrades...

mjukisbyxan efter kvällspromenad. oj då...

lulu.. dramaqueen efter bastu och uppvärmning...

well need I say more.. eftermiddagen fortlöpte i en slags "dramalängtan" efter havet.. där skulle jag dränka mig.. eller nåt.. sitter man på Torekov hotell och tittar ut över horisonten.. mot havet en klar och krispig januarieftermiddag så vill man dit.. till vattnet.. så jag började gå.. med Janis Joplin i hörlurarna. Så långt.. och mörkret föll och jag gick och gick. Havets brus ledde vägen samt en ko-stig som avbröts frekvänt av stängsel och slyr... en timma och bara halvvägs.. hur kan något som känns så nära, ligga så långt borta och varför måste solen överge mig så fort. Stenar. Stora sådana, tog vid  efter gräs och törne... jag snubblade fram med lokaflaskan i högsta hugg fast besluten om att nå mitt mål... tjugo.. kanske trettio meter kvar. Klippor.. hala som såpa.. bäckmörker och med vetskapen om att jag antingen ska ta mig tillbaka eller lägga mig ner, sonna och dö av köld eller kasta mig i havet och sakta sjunka.. låta kallsup på kallsup ta kontrollen över mig, tills jag gav upp och lät mig bli "ett" med detta väldiga kalla element.. Nä.... "plurrade" ordenligt.. fötterna blöta... lyckades nå fram. nedkyld satte jag mig på den yttersta klippan och drack ur den sista slurken. krasade sönder rosen ,och strödde bladen i det mot klippan piskande havet. Ted Gärdestad i lurarna.. "sol, vind och vatten höga berg och djupa hav... ect" vände blicken mot land.. Torekov.. oj, kolsvart är natten men ett svagt ljus i fjärran visade mig vägen tillbaka. Tog lång tid. Varm dusch och bastu blev livräddande. sen sömn. Är inte beredd att dö... inte än.

Sov Gott/Lu